I april blev Karoline Knotten petad från landslaget, trots att hon var näst bästa norska i världscupen totalt. Anledningen? Hon ifrågasatte upplägget som landslaget lagt inför OS-säsongen. Enligt landslagsledningen var det illojalt, något hon själv inte alls förstår.

Men 30-åringen från Lillehammer kavlade upp ärmarna och satte ihop sitt eget team. Nu är det Roger Grubben som har huvudansvaret som tränare, medan mamma Ann Karin Offigstad Knotten är ”chefen” i vardagen – och allt kretsar kring vinterns OS i Italien.

Langrenn.com pratade med Karoline Knotten under säsongens andra höghöjdsläger – den här gången i Font Romeu i södra Frankrike. Där genomför hon långa träningsdagar och är på strålande humör.

Knotten njuter av friheten att genomföra precis de träningspass och det upplägg hon själv tror mest på – tillsammans med dem hon själv valt, eller ensam när det passar bäst.

Texten fortsätter nedanför.

Livet utanför landslaget: Har aldrig haft fler att träna med

En av de största skillnaderna mellan livet i och utanför landslaget är friheten att träna med vem hon vill, när hon vill. För Knotten har det öppnat en mängd möjligheter, matcher och upplevelser.

– Jag har faktiskt tränat mer med andra än jag gjort på många år. Nu kan jag välja vem jag vill träna med, och jag märker att när det passar så är det många som är intresserade av att träna tillsammans. Det har varit väldigt positivt. Det är många som tycker om varandra, inte bara inom skidskytte-Norge, utan också internationellt, som tycker det är kul och spännande att träna ihop.

Den gemenskapen både motiverar och skärper Knotten. Hon har tränat med åkare från en rad olika nationer, inklusive Frankrike, Italien, Schweiz, Sverige, Storbritannien, Danmark och Belgien – både hemma i Norge och utomlands.

Fått tips om franska lägerorten

Att hon nu är i Font Romeu för första gången är just ett resultat av det: Den lilla staden på 1800 meters höjd i franska Pyrenéerna är ett tips hon valde att prova i år.

– Det är väldigt kul att kunna vara tillsammans på olika platser. Alla har lite olika egenskaper, så vi kan diskutera och lära av varandra.

Hur fungerar det att ha mamma som chef i vardagen?
– Det funkar väldigt bra, och vi har en bra relation. Vi är som en familj ska vara: Vi tycker om varandra och stöttar varandra, men vi behöver kanske en liten paus från varandra ibland. Men det känner jag att vi kan vara ärliga med varandra om, säger Knotten, och fortsätter:

– Jag känner mig otroligt privilegierad och lyckligt lottad. Det är något jag har pratat om med de andra tjejerna om– både de som är här ensamma som Emilie (Kalkenberg) och de som är i lag – att jag har en mamma som har möjlighet att vara med.

Knotten tränas för övrigt av Roger Grubben, som också jobbar med syskonparet Kalkenberg. Både Emilie och lillebror Kasper valde att bryta med landslaget i våras, just för att kunna träna på det sätt de själva anser är optimalt.

Se också: Norska talangen lämnade landslaget: ”För första gången i karriären stagnerade jag”

Texten fortsätter nedanför

Fokus på kontroll och överskott

För Knotten har det varit viktigt att få bättre kontroll och kvalitet på passen, samt mer fokus på återhämtning och kvalitet.

– Det där med att styra intensiteten och behålla överskott i träningen är något vi är väldigt noga med nu. Sedan flyttar vi den sista höghöjdslägret lite närmare säsongen. Syftet är att få mer lugn träning innan säsongen. Det är något jag har stor tro på, säger hon till Langrenn.com och utvecklar:

– Mycket av det jag hade mest problem med förra året var att jag var på gränsen till överskott innan säsongen började. När du då ska börja tävla faller du snabbt igenom. Så något av det viktigaste jag gör i år är att starta säsongen i balans med en bra grund.

Specifikt, vad har du lagt till mer av och vad har du tagit bort?
– Det är många små saker, men det handlar om att ha energi för att genomföra intensitet på ett bra sätt och att ha överskott i träningen. Och att ha rätt fokus på varje pass. Jag har verkligen satt mig in i vad jag ska utveckla. Vi har en plan som är väldigt riktad mot Anterselva och banan där.

Inte optimal OS-bana

Den banan är nämligen inte alls skapad för Knotten från början.

– Jag är en idrottare som gillar banor som mer liknar Natrudstilen, Otepää och Kontiolahti. Det är banor som växlar mellan väldigt tuffa partier och vila, banor som är väldigt “av och på”, säger hon.

Vad är speciellt med banan i Anterselva?
– Anterselva ligger ju på höjd, så bara det gör banan där tillräckligt utmanande. Men dessutom är det en bana där du får väldigt lite vila. Det är en tydlig kapacitetsbana där du måste hålla tempot uppe hela tiden. Det är naturligt att det är en ”växel-tre bana”. Det är lite motsatt till mina allra bästa styrkor. Men det är i alla fall kul att ha något att jobba målmedvetet mot.

Samtidigt är det inte så att Knotten har vänt upp och ner på allt.

– Jag har egentligen gjort mycket av precis samma saker – bara ensam. Men jag har också gått mer tillbaka till den träning jag tror på. Jag har många standardiserade hårda pass, och det ser väldigt bra ut. Så jag är nöjd med min egen träning, säger hon.

Bra svar och bra på gång

Knotten blev tvåa i det prestigefyllda showloppet City Biathlon Dresden sista helgen i augusti.

Hon var bara snäppet efter sin halv-norska träningsvän Lotte Lie, som tävlar för Belgien, och klart före världscupstjärnor som Lou Jeanmonnot och Océane Michelon från Frankrike, tjeckiska Marketa Davidova, tyska Vanessa Voigt och OS-vinnaren Yulia Dzhima från Ukraina.

Nu är IBUs nya internationella säsongsstart “Loop One” i mitten av oktober nästa tävling för Karoline Knotten, innan den nationella säsongsöppningen på Geilo i mitten av november.

– Jag är i fas. Jag har många standardiserade hårda pass, och det ser väldigt bra ut. Så jag ser fram emot vintern.