Truls Gisselman är ett av de största framtidslöftena inom svensk herrskidåkning. Här berättar Rhens BK åkaren om sitt första år som senior och hur det har varit att ta klivet från juniorskidåkningen.

Efter att ha fått inledningen på den gångna säsongen förstörd av en skada avslutade Truls Gisselman på topp med en fjärde plats på SM-tremilen och en seger i sprinten vid Smart Energy cupavslutningen i Sollefteå.

Många åkare väljer att söka sig till de stora elitklubbarna när de går in i seniorskidåkningen men det är inte en väg Truls Gisselman valt att gå. Han har i stället valt att stanna kvar i Rehns BK från Bollnäs även som senior.

Truls berättar att hans familj var med och startade upp klubbens längdsektion när han själv började åka i tolvårsåldern. Därifrån har allt bara vuxit och flera unga åkare har valt att byta till klubben vilket har inneburit att de nu är en riktig maktfaktor främst på juniorsidan.

-Jag tycker att vi har det riktigt bra med vallning och så har vi några bra läger varje år. Det är en bra grupp människor som trivs bra ihop. Säger Truls när har ska beskriva klubben och dess framgångsfaktorer.

Hur har det varit att ta klivet upp till seniorskidåkningen?

–Det blir en del skillnader. Det blir tuffare motstånd på tävlingarna. Man märker framför allt i sprint när man kör heat att det är mindre marginaler att spela på. Man kan inte göra bort sig lika mycket. När det gäller träningen tycker jag att det har varit hyfsat lika. Jag flyttade från Mora där jag gick skidgymnasiet till Falun nu när jag blev senior. Träningsgruppen jag har här blir lite som ett skidgymnasium.

Vad skulle du säga är viktigt att tänka på när man ska tävla mot senioreliten?

–Man måste försöka att inte göra någon skillnad i huvudet på att man möter seniorer. Det gäller att vara så respektlös som möjligt innanför reglerna, att våga ta plats. Jag tycker att det har varit väldigt roligt att få tävla mot de bästa. Det var extra kul att få åka världscupen i Falun och se nivån inte bara i Sverige utan även internationellt.

Hur såg din målsättning ut in i säsongen?  

-Det var framför allt att få åka U23-VM och göra det bra där och att få åka någon världscup. Sen ville jag göra enstaka bra tävlingar hemma i Sverige också.

Hur tyckte du att du lyckades utifrån dessa mål?

-På U23-VM gjorde jag en dålig prolog men sen i kvartsfinalen kändes det riktigt bra och jag var på väg mot en semi där om jag bara hade stått på benen i den sista utförsbacken. Det blev en vurpa där och det var liksom säsongens botten. Sen fick jag åka världscupen i Falun, jag hade gärna åkt mer världscup såklart men jag är väldigt nöjd att jag fick åka där. Jag tyckte att jag fick visa rätt bra resultat utifrån att det var första världscupen.

Efter Falun kom SM och tävlingarna i Sollefteå efter de, hur upplevde du dem?

–Jag upplevde att jag var i väldigt bra form från världscupen i Falun och framåt. Jag tror det har lite att göra med att jag drog på mig en långtidsskada i höstas som gjorde att jag bara kunde använda ena armen. Det tog en stund innan jag kom i bra slag efter det. Sedan hade jag corona i januari och det var inte optimalt formmässigt det heller.

Hur upplevde du tremilen på SM?

-Det kändes väldigt bra, första varven åkte jag mest och väntade på att någon skulle köra på. Det kändes som att jag låg under tröskel. Sedan gjorde jag bort mig lite på slutet, jag spelade inte riktigt på mina styrkor så det var surt när det handlade om bronsmedalj eller fjärdeplats. Jag tog med mig det till Sollefteå när jag blev trea i stället för fyra i en spurt.

Hur var det att ta första segern på seniornivå i Sollefteå?

-Det var grymt skönt att få med sig en seger för självförtroendet. Att veta att man kan vara med där uppe. Framför allt tycker jag att distansloppet (15 km C Jaktstart) var ännu roligare för som regel brukar det vara lite lättare att få till det bra i sprint när man går från junior till senior. Det brukar ta lite längre tid på distans.

Det kommer många starka unga åkare nu födda 01 och 02, hur har det varit att ha den konkurrensen under juniortiden?

-Det tror jag har varit jäkligt bra och viktigt. Det känns som om vi hela tiden under juniortiden har pushat varandra till att bli bättre. Dels på tävlingarna men även när vi haft läger med Juniorlaget.

Vad blir viktigt för dig att jobba med till nästa säsong för att ta nästa kliv?

–Det blir att lägga ner mycket tid på träning nu, att generellt få högre kapacitet. Det tror jag hjälper både i sprint och på distans. Sedan får man jobba mer med spetskompetensen när man närmar sig säsong med mer fartpass. Man vill hålla en så bra kontinuitet som möjligt och undvika sjuk- och skadedagar.